Och dom lögner vi levde och stannade i, dom vi blev och dom vi ville bli
Jag hittade den här låten en dag. Det var en live-inspelning på youtube med dåligt ljud så jag kunde inte höra vad han sjöng, kunde inte hitta texten på internet heller, men ändå kunde jag höra att det var en text som jag skulle betyda något. Jag kunde inte släppa låten. Idag hittade jag texten på en svensk killes blogg.
"Den skrevs på fem minuter - som om den redan fanns" säger han i början.
Den är så enkel och så talande. Den säger inte allt, men det är inte poängen heller. Den bara berättar till mig hur det är, fast det inte borde vara så, så är det så. Och tillslut så är man bara kvar med drömmarna läckande ur håliga jeansfickor och allting man hade ordnat så fint kanske ändå inte var så sant som man trodde.
Jag tror inte alls på att ingenting lyckas och att hela ens liv bara blir kaos och skit, men det är mycket som inte blir som man tänkt. Och så är man där med sina håliga jeans, med sina bara knän emot marken. Och då kan man sjunga bär mig igen, bär mig nu, och bär mig ända hem.
"Den skrevs på fem minuter - som om den redan fanns" säger han i början.
Våra hjärtans förlorade slag
alla drömmar
som aldrig blev av
och dom lögner vi levde
och stannade i
dom vi blev och dom
vi ville bli
alla tårar som ingen torka bort
och det underbara
så kort
dom som svek oss och dom
som vi svek tillbaks
våra hjärtans förlorade slag
Du som bar mig igenom
bär mig igen
bär mig nu
och bär mig ända hem
Jonathan Johansson (Psalm noll noll)
Den är så enkel och så talande. Den säger inte allt, men det är inte poängen heller. Den bara berättar till mig hur det är, fast det inte borde vara så, så är det så. Och tillslut så är man bara kvar med drömmarna läckande ur håliga jeansfickor och allting man hade ordnat så fint kanske ändå inte var så sant som man trodde.
Jag tror inte alls på att ingenting lyckas och att hela ens liv bara blir kaos och skit, men det är mycket som inte blir som man tänkt. Och så är man där med sina håliga jeans, med sina bara knän emot marken. Och då kan man sjunga bär mig igen, bär mig nu, och bär mig ända hem.
Utmärkt
Jag tror jag ska börja vara den jag vill vara.
- Vad tycker du? frågar jag
- Det låter utmärkt, svarar Bob Hansson
Fast det låtsas jag bara. Det är trevligt att låtsas med honom. Låtsasfnissa och förstå och han har randiga tröjor. Det gör all skillnad. Vet du det?
- Nå nej, svarar du.
Gonatt.
- Vad tycker du? frågar jag
- Det låter utmärkt, svarar Bob Hansson
Fast det låtsas jag bara. Det är trevligt att låtsas med honom. Låtsasfnissa och förstå och han har randiga tröjor. Det gör all skillnad. Vet du det?
- Nå nej, svarar du.
Gonatt.
My God, what a world you love
Dead man, were you ever alive or was I just a seedAs Cities Burn - The Widow
buried deep inside some woman you wed
right before you crawled out of her bed and crept down the hall?
Did you think of me?
Did you even for a second hesitate, in the doorway?
It's just something I'd like to know,
though I'd still love you if you told me
that you just walked away.
My God, what a world you love
Men bury their sons, and without thought, they just walk away.
And my mother's heart breaks like the water inside of her. (2x)
Dead man, is it being high that makes you alive?
It makes you leave behind three boys and a wife, in '89.
And as the track marks inch their way up your arm,
my mother taught my brothers and I not to call you "Daddy,"
but to call you "Father".
But I believe there is something here to be learned of grace.
'Cause I can't help but love you.
No, I can't help but love you
even with a heart that breaks, like the promises that you made.
Like the promises that you made.
The promises that you made.
'Cause I can't help but love you.
My God, what a world you love...
Det är svårt att skriva det jag vill skriva. Det är svårt att skriva om Gud.
Klänningen i skogen
Stilla. Men ovarsamt. Jag önskar att jag kunde ge mer. Annat. Se igenom fasaderna och fotstegen som ekar igenom trappuppgången. Öron som skyddas av kalla händer. Flickan som inte hör.
.....
Men efter att Taxigubben hämtat mig och visat mig vägen såg jag den. Den hängde i grenen av en gran. Den var precis som hon hade ritat den. Utom den röda kragen. Den hängde där på en klädhängare. Ta på dig din festklänning och följ stigen, stod det. Klänningen i skogen.
.....
Men efter att Taxigubben hämtat mig och visat mig vägen såg jag den. Den hängde i grenen av en gran. Den var precis som hon hade ritat den. Utom den röda kragen. Den hängde där på en klädhängare. Ta på dig din festklänning och följ stigen, stod det. Klänningen i skogen.
Grace that repairs visions and dreams
Jag lade mig ner på kyrkbänken. Jag satte min sjal och min kofta under huvudet och tittade upp i det vackert målade taket.
Jag blundade inte. I bakgrunden sjöng en rysk kör, de målade mönster med sina toner och lät mina tankar bli något annat än de skulle vara i sig själv. De var en del av ett sammanhang. Ändå var jag alldeles ensam. Jag fick vara det. Där i min ensamhet kunde jag märka ögon som värmer, och händer som ruskar om mig försiktigt. Ingen tickande klocka fanns det. Inga måttband och inga tomma vägvisande leenden. Utan bara de där ögonen och händerna och jag.
Where would I be if not for your grace
carrying me in every season
where would I be
If not for your grace
You came to my resque and I want to thank you for your
grace that restores grace that redeems grace that releases me to worship
grace that repairs visions and dreams
grace thar releases miracles
Jag blundade inte. I bakgrunden sjöng en rysk kör, de målade mönster med sina toner och lät mina tankar bli något annat än de skulle vara i sig själv. De var en del av ett sammanhang. Ändå var jag alldeles ensam. Jag fick vara det. Där i min ensamhet kunde jag märka ögon som värmer, och händer som ruskar om mig försiktigt. Ingen tickande klocka fanns det. Inga måttband och inga tomma vägvisande leenden. Utan bara de där ögonen och händerna och jag.
Where would I be if not for your grace
carrying me in every season
where would I be
If not for your grace
You came to my resque and I want to thank you for your
grace that restores grace that redeems grace that releases me to worship
grace that repairs visions and dreams
grace thar releases miracles
Musik över hustaken
Sommarfeelis är oslagbart. Vad finns det som går att jämföra med det? Och nu kommer den igen. Precis så där som den alltid gör. Lite finurligt.
Och det finns inget vi inte förstår. Inget vi måste reda ut. Iställlet finns det: rutig skjorta och vackra tänder med gitarr i handen, ord att fnissa i solbränt öra, fotisskorts med hemliga grönskefläckar, musik över hustaken, cykelhjul som gnisslar, gapskratt inuti.
på väg mot humlefestivalen
Och det finns inget vi inte förstår. Inget vi måste reda ut. Iställlet finns det: rutig skjorta och vackra tänder med gitarr i handen, ord att fnissa i solbränt öra, fotisskorts med hemliga grönskefläckar, musik över hustaken, cykelhjul som gnisslar, gapskratt inuti.
på väg mot humlefestivalen
Men inget kan vara verkligare, inget mera sant
Men inget kan vara verkligare,
inget mera sant
Det finns en plats där inte alla
måste tänka likadant
Och hon kan hylla allt det enkla
på en plats hon själv valt ut
Men då hon möter andras blickar
tar det vackra alltid slut
Ur "Främmande fågel"
När det blir sommar rotar jag alltid fram Lisa Ekdahls "Olyckssyster" ur min skivhylla. Jag kan se flyghavren framför mig och då är det sommar 2006, då när det mesta började. Jag lägger mig ner på golvet och så sjunger hon till mig.
inget mera sant
Det finns en plats där inte alla
måste tänka likadant
Och hon kan hylla allt det enkla
på en plats hon själv valt ut
Men då hon möter andras blickar
tar det vackra alltid slut
Ur "Främmande fågel"
När det blir sommar rotar jag alltid fram Lisa Ekdahls "Olyckssyster" ur min skivhylla. Jag kan se flyghavren framför mig och då är det sommar 2006, då när det mesta började. Jag lägger mig ner på golvet och så sjunger hon till mig.
I don't knoo-o-ow!
Jag har haft en Jakobstadsdag, med vietnamesmat o allt. Och till och med en tvättäkta vietnames också som jag mötte så plötsligt på biblioteket. Där var du som om du alltid varit där. Guidad tur och munspel i blå soffa. Senare på kvällen var det skivrealase (är alltid osäker hur det stavas) och Netter Päse sjöng i bakgrunden så att allting blev sant, och verkligt. Det var fint. Nu har jag Jonnas skiva också. Men det här var igår.
Idag var det the wild and crazy kuni-race, och jag har legat fastbunden i skogen parallellt med att vara en skånsk maffiaboss som pratar i en glasburk. Sen cyklade jag hem med min bror. Han sa att livet förändras väldigt mycket för honom nuförtiden. T.ex att han nu tycker om mommocyklar, och så har han fått nya intressen. Tolv år.
Och I don´t knoo-o-ow! Kan inte beskriva känslan. Men det är så jag blir galen och måste gapa och svänga med armarna och huvudet när han sjunger. Och i huvudet flyger saker omkring och det gör ingenting för dom shejkar också. Ja, jag tror nog vi är bäst på att shejka. Av alla i hela världen. Utan platta skor och utan moderna höga kjolar. Bara så där som det är, när det är på riktigt.
Idag var det the wild and crazy kuni-race, och jag har legat fastbunden i skogen parallellt med att vara en skånsk maffiaboss som pratar i en glasburk. Sen cyklade jag hem med min bror. Han sa att livet förändras väldigt mycket för honom nuförtiden. T.ex att han nu tycker om mommocyklar, och så har han fått nya intressen. Tolv år.
Och I don´t knoo-o-ow! Kan inte beskriva känslan. Men det är så jag blir galen och måste gapa och svänga med armarna och huvudet när han sjunger. Och i huvudet flyger saker omkring och det gör ingenting för dom shejkar också. Ja, jag tror nog vi är bäst på att shejka. Av alla i hela världen. Utan platta skor och utan moderna höga kjolar. Bara så där som det är, när det är på riktigt.
"Music, when the lights go out"
but I can't no longer hear the music
Det var du.
Och alla saknar dig.
Desolate earth: the end is here
You said there was nothing left down here
Well I roamed around the wasteland
And I swear I found something
I found hope, I found God
I found the dreams of dead believers
The dreams of dead believers
Oh, God save us all
Som Beppo Gatsoparen & Damien
Sommarvind och vattenskuggor. Andra fina med cykelhjälm på sig som vinkar till mig och så delar vi något där på riksåttan.
Precis som Beppo Gatsopare sopar sin gata har jag cyklat idag. "Man kan inte tänka på hela gatan på en gång! Man måste ta ett steg, och ett kvasttag, ett steg, ett kvasttag. Plötsligt märker man att man har sopat hela gatan" ungefär så.
Snart blir det riktig sommar. Då ska jag hjula mig grön och kanske hitta dig och bli din vän. (Har du rött och yvigt hår?)
Tills dess kan vi spend our time asking everyone elses permission and then run away and hide
Precis som Beppo Gatsopare sopar sin gata har jag cyklat idag. "Man kan inte tänka på hela gatan på en gång! Man måste ta ett steg, och ett kvasttag, ett steg, ett kvasttag. Plötsligt märker man att man har sopat hela gatan" ungefär så.
Snart blir det riktig sommar. Då ska jag hjula mig grön och kanske hitta dig och bli din vän. (Har du rött och yvigt hår?)
Tills dess kan vi spend our time asking everyone elses permission and then run away and hide
Chill my mate
Idag har det funnits färger. Så där som skyn är. Och jag blir glad av att tänka på att jag cyklar eller att jag har mörkblåa skor. Cykelkorgar är bra! Egentligen har jag mycket tid att tänka nu, och det gör jag också. Men jag skulle vilja läsa mera böcker av kloka människor. Hm. Så var det med det då. Imorgon ska jag äntligen se Momo på Wasa teater. Jag saknar dom allihopa emellanåt. Till och med de grå herrarna. Igår pratade vi om framtiden och Malin sov i soffan. Framtiden finns inte, sa någon. Det som finns är bara nu. Men prata om den kan man ju. Kan man prata om saker som inte finns? Finns den inte då. I någon form. Kanske inte sådan som man utgår ifrån att den/det är när man pratar förstås. Och om utgångspunkten är en overklig uppfattning så kanske det hela bara leder till overklighet. Nej nu är inte jag själv riktigt med ens. Men jag menar ändå något. Det gör jag oftast. Det är tråkigt att inte mena något. Så skulle jag aldrig kunna leva.
Idag har jag googlat på namn. Det var kul.
Idag har jag googlat på namn. Det var kul.
Kärlek kärlek!
Jag hittade honom
När vi gick på gatorna i Göteborg sa jag att det skulle vara kul att se någon random människa från en idol audition som man kom ihåg. På tågstationen i Göteborg hittade jag honom. Kenny Lundström ifrån fjolårets idol. Där satt han och var en människa. Det tyckte jag var ganska coolt. :)
Tänk att du älskar en liten människa
Tänk att du älskar en liten människa som jag
tänk att du älskar en liten människa
Raderna brukar eka i mitt huvud. Först kan de betyda "blablabla ja det där har man ju hört förut" och sedan kan dom överträda den gräns som går emellan, och börja betyda det de faktist betyder.
Jag kom hem ifrån Sverige resan igår. Helt unik resa! Massor med märkligt fina människomöten. Sådana som kittlar i mitt hjärta och får mig att vilja skratta och gråta. Så verkliga.
En liten flicka gick omkring i stadsparken i Uppsala och sjöng sånger hon själv hittade på.
- Vad fint du sjunger, sa jag
- Min mormor är död, sa hon
Jag skulle ha velat krama henne hårt. Men jag tänkte att en del föräldrar kan bli oroliga av främlingar som kramar deras barn. Istället sa jag något om himlen. Innan hennes pappa ropade Nora vi ska köpa glass nu frågade hon mig om jag varit i Pelle Svanslös hus. Det hade hon.
Anna har ett stetoskop som är karibiskt blått! Vi lyssnade på våra hjärtan. Efter Pianisten på en så sprakande kanal så att man blev nostalgisk, kan man prata om saker man aldrig skulle prata om klockan två på dagen.
Det är fränt när det exploderar, ska jag säga dig
Studentklänningglädje
Göteborg
Pannkakskyrkan.. bäst!
Uppsala
tänk att du älskar en liten människa
Raderna brukar eka i mitt huvud. Först kan de betyda "blablabla ja det där har man ju hört förut" och sedan kan dom överträda den gräns som går emellan, och börja betyda det de faktist betyder.
Jag kom hem ifrån Sverige resan igår. Helt unik resa! Massor med märkligt fina människomöten. Sådana som kittlar i mitt hjärta och får mig att vilja skratta och gråta. Så verkliga.
En liten flicka gick omkring i stadsparken i Uppsala och sjöng sånger hon själv hittade på.
- Vad fint du sjunger, sa jag
- Min mormor är död, sa hon
Jag skulle ha velat krama henne hårt. Men jag tänkte att en del föräldrar kan bli oroliga av främlingar som kramar deras barn. Istället sa jag något om himlen. Innan hennes pappa ropade Nora vi ska köpa glass nu frågade hon mig om jag varit i Pelle Svanslös hus. Det hade hon.
Anna har ett stetoskop som är karibiskt blått! Vi lyssnade på våra hjärtan. Efter Pianisten på en så sprakande kanal så att man blev nostalgisk, kan man prata om saker man aldrig skulle prata om klockan två på dagen.
Det är fränt när det exploderar, ska jag säga dig
Studentklänningglädje
Göteborg
Pannkakskyrkan.. bäst!
Uppsala
Smutsiga knän och skogen
Idag gick jag och Nathalie ut i skogen och klättrade. Vi undersökte stenar och grottor och träd och tänkte på rävar och björnar. Vi åt lite koda också. Det var kul. Jag kände mig som en del av alltihopa. Klockan halv sju hade vi skräpplockar-cell hos Edit. Vi kröp i Kunis diken efter tobakspaket, godispapper, och någon mjölkkartong (icke att förglömma den fräscha döda råttan vid vägkanten) Efteråt då vi gick med våra svarta säckar till eko-punkten kände vi att vi faktist hade slitit. Vi var smutsiga och trötta. Det var så skönt att få känna det! Det påminde om förut då jag kom hem på sommarkvällarna med smutsiga kläder och skrubbade knän efter att jag hade sprungit omkring hela dagen. Då känner man att man lever. Man äter inte för att man är uttråkad och man springer inte för att motionera. Allting är så naturligt. Jag längtar ofta dit. En förlorad plats. Men jag kan nog ta mig tillbaka. Om jag vill. För jag är fortfarande jag. Jag tror att mina förlorade platser finns inom mig. Där finns dom alltid. Fast vägen dit är inte alltid särskilt rak.
Nu åker jag iväg till ryssarna
Värst vad ryssar är delaktiga i mitt liv nuförtiden. Inatt åker vi iväg. Det blir mysigt. Hoppas det regnar då vi åker. Vi ska alltså åka dit med Ichtys över påsken. Vi ska besöka ett barnhem, ett pojkfängelse, ett handikappcenter, en skola och en luthersk kyrka. Det blir nog väldigt intressant tror jag. Hoppas att dom tycker om oss fast vi inte luktar som dom.
Jag ska hälsa från dig Malin, jag kanske träffar Nikolaj! Då ska jag berätta om dina planer.
Jag ska hälsa från dig Malin, jag kanske träffar Nikolaj! Då ska jag berätta om dina planer.
I'm a mess but I'll say yes if you just dress in white
Idag blir jag lycklig, nästan sommarlycklig, av Nick Drake som sjunger till Hazey Jane. Hans röst är så mjuk, men ändå inte tunn. Och hans engelska engelska känns som sanning för mig. Fast inte banbrytande sån, utan enkel och lätt.
När jag satt och läste hans låttexter tog jag fram en svensk-engelsk ordbok för att söka upp vissa ord som jag inte förstod. Då kom jag att tänka på lyckan jag brukar känna när man söker ett ord och märker att det står överst i kanten på sidan. Jag vet inte varför men det gör mig alltid glad, och lättad. Det man letade efter fanns där, tydligt. Så är det verkligen inte i alla situationer under kategorin letande.
Det är egentligen sent nu. Men jag har inga tider att passa. Och låt mig vara fri nu bara, tack. Tack!
Nick Drake tog väl inte självmord? Om han gjorde det så säg inte till mig. För mig är han lycklig.
Nick Drake - Hazey Jane II
När jag satt och läste hans låttexter tog jag fram en svensk-engelsk ordbok för att söka upp vissa ord som jag inte förstod. Då kom jag att tänka på lyckan jag brukar känna när man söker ett ord och märker att det står överst i kanten på sidan. Jag vet inte varför men det gör mig alltid glad, och lättad. Det man letade efter fanns där, tydligt. Så är det verkligen inte i alla situationer under kategorin letande.
Det är egentligen sent nu. Men jag har inga tider att passa. Och låt mig vara fri nu bara, tack. Tack!
Nick Drake tog väl inte självmord? Om han gjorde det så säg inte till mig. För mig är han lycklig.
Nick Drake - Hazey Jane II
Dom säger till dig vart du ska gå
They tell you where you need to go, they tell you when you need to leave
they tell you what you need to know, they tell you who you need to be
But everything inside you knows there's more then what you've heard there's so much more than empty conversations filled with empty words
Jon Foreman
they tell you what you need to know, they tell you who you need to be
But everything inside you knows there's more then what you've heard there's so much more than empty conversations filled with empty words
Jon Foreman
I mina egna fotspår
Det har blivit många långa promenader på senare tid. Jag brukar inte tycka om att ta mig så långsamt fram, men nu har det känts mycket behövligt. Det är ju faktist det mest naturliga viset att komma någonstans och därifrån. Jag har lyssnat på musik, och på Momo eller kampen om tiden, och funderat på saker som jag vill skriva. Jag har också tänkt på människor. Jag stiger på isbelagda vattenpottar för att få höra det ljuvliga krasande ljudet av is som går sönder under mina skor. Med stegen i mina egna fotspår på väg åt motsatt håll går jag hemåt.
"If I could not hold a pen
I would write of you on my heart instead"
"If I could not hold a pen
I would write of you on my heart instead"