Nyckeln i din ficka

Dagar då man får känna sig fruktansvärt fin i blåvit skjorta och råddigt hår, då man får skratta och springa hand i hand med Elin bara för att man vill, dagar då man gråter för att Gud kommer så nära och då man sätter på sig stora hörlurar och dansar igenom lägenheten med en glädje inuti som gör en sprickfärdig. Dagar då Ellen berättar gonattsagor och man sitter på sitt stökiga golv och pratar om viktiga, svåra saker på telefon med en god vän. Dagar då man trasslar in sig i sina tankar och glömmer det allra viktigaste. Dagar då någon drar en i ärmen och frågar om man verkligen har glömt. Dagar då jag fattar att jag aldrig någonsin får glömma. Såna dagar.

Jag har inte så stor lust att skriva om alla viktiga saker som händer just nu. Det är många. Och jag gör allt jag kan för att inte förminska dem eller manipulera dem till något de inte är. Det vet jag att kan hända om jag babblar för mycket, eller skriver om dem. Men ibland är det tvärtom. Svårt att veta den här gången, tycker jag. Nå väl. Jag kan säga att Stockholm var rusande fint & jag mår bra.



Ajaj, mitt hjärta.