Nyckeln i din ficka

Jag sitter uppe och funderar. Jag har märkt att det ibland blir för lite funderat nuförtiden, det är så mycket man bara kan köra på med utan närmare eftertanke. Det är så lätt, men inte särskilt smart. Åtminstone inte för mig.
Tänk att få leva genomtänkt, det är något jag skulle vilja. På samma gång som jag vet att det finns mycket jag inte kan kontrollera. Fiskteflickansomjagkändeliteförut sa det, att tänk att det går omkring en massa människor här som inte har någon kontroll. När jag tänkte efter lite stämde det ganska bra... Jag menar det fungerar ju så. Människor låter sig styras av vindar och vågor och modetrender och i slutändan finns det kanske inte så stort rum kvar för annat. Eftertanke, vilja, egna val. Jag uttrycker mig antagligen lite klumpigt men jag förmår inte mer för stunden. Jag låter mig bara skriva. Jag och Nicolina är båda sjuka så vi har haft mysfredag med tända ljus och god sallad och tv ikväll. Jag vet inte, men det kändes skönt. Ikväll lärde jag mig Amsterdam av Coldplay på piano av pappa och youtubemannen. Jag längtar efter att kunna spela piano på riktigt, och jag tror jag kommer lära mig. Det är bara en känsla jag har.

Action festival var enormt bra iår. Jag är så glad att jag for dit. Gud kom in och kraschade alla mina uppstyltade finputsade bevisningar av mig själv, och jag fick bara rikta min blick mot honom. Efteråt har han blivit så tydlig i min vardag, oavsett vad jag gör så är han lika tydlig. Det är något jag har kämpat med, att jag har upplevt Gud som nära då jag har gjort något "andligt" medan jag sedan har upplevt honom längre bort om jag gör något annat. Det är ju fel. Gud är ju alltid lika verklig och lika närvarande. Vad jag än gör. Och jag förstår nu att allt handlar om honom. Varje människa jag ser, varje hus, varje träd. Allting har med honom att göra. Det är klart jag har vetat det, ni vet så där som man vet, men nu förstår jag. Han är verkligheten. Wow.

September har varit över nu i tre dagar utan att jag har vetat om det. Jag är inte precis hon som alltid vet vilket datum det är, mera tvärtom. Men för ungefär ett år sedan var jag faktist hon som alltid hade klocka, något jag tyckte kändes riktigt trevligt, mest kanske för att det var så olikt mig. Men hon är jag inte längre.

Något händer. Det är en rörelse inuti mig. Och det är just sånt här jag tycker det är svårt att skriva om. Orden blir godtyckliga och fåniga. Men jag måste säga att det är så bra.

"Efterlyst: Jesus Kristus, alias Messias, Guds Son, Konungarnas Konung, Furstarnas Furste, Fridens Herre osv
Välkänd ledare för en undergroud och befrielserörelse.
Anklagad för följande brott:
- Utövande av läkaryrket, matutdelning utan legitimation, övergrepp mot affärsmän i templet
- Umgänge med kända kriminella, radikala och omstörtande element, prostituerade, samt folk från gatan
- Uppger sig ha rätt att göra människor till Guds barn
Signalement: typisk hippie - långt hår, skägg, fotsid dräkt, sandaler.
Vistas gärna i slumkvarter, har en del rika vänner, gömmer sig ofta i öknen.
Obs! Denne man är ytterst farlig. Hans tändande förkunnelse är särskilt farlig för ungdomar som inte lärt sig att igorera honom. Han förändrar människor och påstår sig frigöra dem.
Varning: Han är fortfarande på fri fot."

ur boken "Jesus-rörelsen"



Soundtrack för september.