Ekon i huvudet och tankar och allt möjligt

Jag sitter uppe och funderar. Jag har märkt att det ibland blir för lite funderat nuförtiden, det är så mycket man bara kan köra på med utan närmare eftertanke. Det är så lätt, men inte särskilt smart. Åtminstone inte för mig.
Tänk att få leva genomtänkt, det är något jag skulle vilja. På samma gång som jag vet att det finns mycket jag inte kan kontrollera. Fiskteflickansomjagkändeliteförut sa det, att tänk att det går omkring en massa människor här som inte har någon kontroll. När jag tänkte efter lite stämde det ganska bra... Jag menar det fungerar ju så. Människor låter sig styras av vindar och vågor och modetrender och i slutändan finns det kanske inte så stort rum kvar för annat. Eftertanke, vilja, egna val. Jag uttrycker mig antagligen lite klumpigt men jag förmår inte mer för stunden. Jag låter mig bara skriva. Jag och Nicolina är båda sjuka så vi har haft mysfredag med tända ljus och god sallad och tv ikväll. Jag vet inte, men det kändes skönt. Ikväll lärde jag mig Amsterdam av Coldplay på piano av pappa och youtubemannen. Jag längtar efter att kunna spela piano på riktigt, och jag tror jag kommer lära mig. Det är bara en känsla jag har.

Action festival var enormt bra iår. Jag är så glad att jag for dit. Gud kom in och kraschade alla mina uppstyltade finputsade bevisningar av mig själv, och jag fick bara rikta min blick mot honom. Efteråt har han blivit så tydlig i min vardag, oavsett vad jag gör så är han lika tydlig. Det är något jag har kämpat med, att jag har upplevt Gud som nära då jag har gjort något "andligt" medan jag sedan har upplevt honom längre bort om jag gör något annat. Det är ju fel. Gud är ju alltid lika verklig och lika närvarande. Vad jag än gör. Och jag förstår nu att allt handlar om honom. Varje människa jag ser, varje hus, varje träd. Allting har med honom att göra. Det är klart jag har vetat det, ni vet så där som man vet, men nu förstår jag. Han är verkligheten. Wow.


Kommentarer
Postat av: André

Puh, äntligen hittade jag någonting som jag kan debattera emot.



Egentligen finns det ingenting som heter vilja eller egna val, alla människor styrs endast av vindar och vågor i historien. Ingen har någon kontroll över huvud taget.

Tänk på alla de faktorer som påverkar att du sitter och läser den här kommentaren. Det finns säkert åtminstone en miljon olika orsaker som på något sätt har inverkat. Men det som alla orsaker har gemensamt är att de redan har inträffat, de ligger i det förgångna.

Även dessa orsaker har orsaker. Orsaken att du ser meddelandet beror delvis på att du sitter vid en dator. Orsaken att du sitter vid en dator är kanske att du hade lite tid över. Orsaken att du hade lite tid över är att o.s.v.

På detta sätt borde man kunna följa hela universums historia tillbaks till dess födelse.



Dessa orsaker påverkar inte bara vad du gör, de bestämmer det till 100%. Det kan bevisas genom att konstatera att en sten inte flyttar på sig såvida inte någon sparkar till den, det beror till 100% på orsaken (alltså sparken) som ligger i det förflutna, ingenting annat. En människas medvetande är inte så värst mycket mer invecklat än den där stenen. Det är nervsignaler och hormoner som flyger på i huvudet, och nerverna och hormonerna reagerar på saker som redan skett. Någonting utöver det finns inte.



Om man då svänger på denna tankegång, innebär det i princip att man från den sekund som universum skapas, med 100% säkerhet kan förutspå världshistorien, eftersom allting beror på faktorer som redan skett. Vi människor flyter bara med i strömmen, med vindar och vågor som du skriver. Utan kontroll. Den fria viljan som vi känner den är en illusion.



Nåja, sådant där brukar vara arma svårt att förklara med text, men det är ju en lite småintressant tanke om du förstod den. Så handlar ju inte ditt blogginlägg alls om det här egentligen, men det brukar vara roligt att förvåna folk med lite aviga filosofiska tankar. Det där var annars den delen av mina uttalanden som inte skall tas väldigt allvarligt, fastän det nog finns en poäng i determinismen som detta kallas. Men jag bryr mig ändå inte riktigt så mycket om det, om jag nu skall vara riktigt ärlig.



Angående andliga upplevelser och känslor vill jag citera Bo Giertz:

"- Hur skall man kunna veta säkert, att man är kallad av Guds Ande?

Savonius funderade ett ögonblick, så grep han husförshörsboken, prasslade med bladen och läste:

- Christina Jonsdotter... jo, du är kallad av Gud själv, ty här står du upptagen bland hans döpta. Den saken kan du aldrig tvivla på.

- Men om man ingenting känner?

- Så känner Gud desto djupare!"



Nåja, det där handlade ju egentligen om helt olika saker, men huhhu vad jag tycker det är mäktigt det där citatet. Som den känslofattiga person jag är är det nog mitt absoluta favoritcitat när det kommer till allting som har med känslor och Gud att göra.

Som jag ser det är det inte så hätä att man inte upplever Gud så starkt, varken när man sysslar med andliga eller världsliga ting. Jag själv tycker bibeln fokuserar på helt andra ämnen än att med känslor uppleva Gud. Om man nu bara tar Paulusbreven som exempel, de handlar inte om att känna Guds närvaro, nej de handlar mest om att vi är frälsta av nåd allena, andra läror, saker man skall eller inte skall göra, organisering av församlingen och någon lovsång. Men nåja, att uppleva Guds närhet kan nu knappast heller vara dåligt.



Hälsningar André

2010-03-04 @ 00:05:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback