Med hela ditt hjärta, med hela din själ och med hela ditt förstånd
Jag har på senare tid märkt att ju äldre man blir desto mera utmanande blir det att leva helhjärtat. Allting har alltid varit så tydligt och gripbart för mig, men plötsligt kan jag inte längre ta in saker på samma vis. Förut var det så enkelt. Man kände, man blödde, man grät, man skrattade. En sak i taget, alltid helhjärtat och fullt ut. Aldrig skulle jag ha tvivlat på om jag var berättigad till det eller inte. Om det jag kände var sant eller inte.
Nu radas tusen och tusen alternativ upp runtomkring mig, och ingenting är självklart mera.
Udden har tagits ur allting, det finns inget som inte saknar två olika förklaringar och argument.
Det är då det krävs av mig, att jag vet vad jag vill. Och att jag satsar hårt på det jag vill, med hela mitt hjärta, med hela min själ och med hela mitt förstånd. Tills jag blöder, tills jag går sönder. För att leva på riktigt måste man leva för något som är värt att dö för. Det där har jag säkert läst i någon bok. Men det vill jag göra.
Jag minns den där känslan av att livet kunde vara helt komplett bara genom att jag gick igenom stan och lyssnade på Blindside i stora hörlurar. Jag gick över övergångsställen och sjöng med i de bästa ställena och jag begärde ingenting mera. Det var sant för mig. Det räckte.
...och allting liksom kräver mera nu
Lars Winnerbäck
Pannflöjt måste vara det fulaste ljudet som finns. Förresten.
Nu radas tusen och tusen alternativ upp runtomkring mig, och ingenting är självklart mera.
Udden har tagits ur allting, det finns inget som inte saknar två olika förklaringar och argument.
Det är då det krävs av mig, att jag vet vad jag vill. Och att jag satsar hårt på det jag vill, med hela mitt hjärta, med hela min själ och med hela mitt förstånd. Tills jag blöder, tills jag går sönder. För att leva på riktigt måste man leva för något som är värt att dö för. Det där har jag säkert läst i någon bok. Men det vill jag göra.
Jag minns den där känslan av att livet kunde vara helt komplett bara genom att jag gick igenom stan och lyssnade på Blindside i stora hörlurar. Jag gick över övergångsställen och sjöng med i de bästa ställena och jag begärde ingenting mera. Det var sant för mig. Det räckte.
...och allting liksom kräver mera nu
Lars Winnerbäck
Pannflöjt måste vara det fulaste ljudet som finns. Förresten.
You make all things work together for my good
Det här är soundtracket för veckan som varit (Och alla veckor framöver i mitt liv!)
Rom 8:28