gästbloggaren ida.

Jag heter Ida, är Jossans kompis och fick idag äran att vara hennes gästbloggare. Hon är på besök hos mig. i har invigt mitt kök. Trots att jag bott här i ganska långt över ett år nu. Varför äter hon inte i köket? tänker du nu. För att det är så litet. Men vi åt kakor och glass och drack cola. Tur att jag en gång i mitt liv fick äta i mitt kök. Vi hade tänkt baka paj. Men jag äger ingen pajform. Men man kanske kan paja i ungsformar, vad vet jag? Det får bli ett eventuellt framtida projekt. 

Det är bra att ha Josefine. Specielllt dagar som denna. Jag hade nog dött på jobbet om jag inte levt med vetskapen att Josefine väntar på torget när jag kommer ut. Det gjorde hon. Hon och hennes cykel och bruna ben.
Jag flummar. Men allt jag skriver är sant. Jag brukar inte ljuga. Människor som ljuger är hemska, tycker jag.
Jag skulle vilja ha en apa. Och en katt. Men det är snudd på djurplågeri att ha dom i lägenheter i stan tycker jag. En apa vore nog bäst. Men man får väl typ inte. Jacksons Michael fick, men inte vi. Nej nej nej. Såklart.

FKF's årsbok damp ner i brevinkastet idag. Eller bok och bok, häfte kanske. Sen gick jag till jobbet och en av mina grannar stammade i trapphuset fram att hon såg mig i årsboken. Hon hade gått där i sin ungdom. Får man den varje år sen man en gång gått där eller vad? Skumt.

Senare ikväll ska jag köra hem min vän till Kuni. Där har jag aldrig varit. Ska bli spännande att vidga mina vyer.
Och jag blir tillfrågad om jag är inspirerad och jag vet inte svaret. Så jag säger va?
Att gästblogga är inte helt lätt när man är ovan och lite omtumlad i hjärnan. Torktumlad. Hjärnan, din, min och alla människors, har förresten en konsistens likt glass! Mums och tack och förlåt och kram och puss och det mesta utom allt som är elakt,

/ Ida,
http://idalavida.blogspot.com


Ps. Det bästa till sist. En sketch made by mina största idoler och förebilder, Ted och Kaj.

Gold in the air of summer, you'll shine like gold

Idag är det sommar med fräknar på fötterna!
Kings of Convenience - Gold in the air of summer





Bild tusentvåhundratrettioåtta



Du lär mig livets väg, inför ditt ansikte mättas jag av glädje
Ps 16:11

Medan regnet väller ner precis som det ska göra såna här sommarkvällar

Jag är ensam hemma efter en intensiv lägervecka. Jag har dansat, lekt, krypit runt i skogen, haft vattenkrig, berättat om Jesus, flätat hår, ätiti godis, flippat i ledarummet, blivit ormbiten och gjort ett nattligt besök på akuten. Med andra ord allt som man ska göra på ett riktigt läger.

Jag har hunnit tänka en del också.

Ibland tänker jag precis så här: Om jag ändå kunde vara som förr.
Ibland tänker jag precis tvärtom.

Det är en nygammal revolution, som man kan hatälska hur mycket man vill. Men allting ska inte gå förlorat för att bytas ut, en del måste gå förlorat för att vinnas igen.

För några veckor sedan var det en person som frågade mig saker, jag minns inte exakt vad det hela handlade om, men han uppmanade mig att svara instinktivt. Jag tyckte det var intressant att han tänkte så, och jag gjorde som han sa. Det hände något då, jag märkte att jag, i min strävan efter att leva genomtänkt, hade glömt bort att gå på känsla. Jag har under en tid tvivlat mycket på känsla och instinkt och tänkt att sanningen måste vara mycket mera invecklad än så. Men då jag svarade på hans frågor, så kändes hela den tanken främmande och när jag märkte vad jag svarade var det som att jag fick kontakt med en del av mig själv som varit försvunnen.

Tänk att det kan bli så här, och på alla möjliga vis. Vilka upptäcksfärder man kan göra inuti sig själv.


And the feeling still remains

Sun will shine for you
Sun will shine for you
'Cause I adore you


En sommar som kom tillbaka

Nu börjar det igen.



Relient K - Come right out and say it