Nicepants, and we're all fancy pants

Idag var den dagen då jag gick på en arbetsintervju. Idag var också den dagen då jag hade blå basker och gick till Wayne''s coffe. En kort liten man stod bakom disken. Jag tror han är ifrån Thailand. Det såg ut som att han log hela tiden men jag är inte säker. Närmast mig satt ett flickgäng, jag sa hej till en av dem som jag kände. Lite längre bort satt en pojke med rastahår, djupt fördjupad i någon bok jag inbillade mig att handlade om civil olydnad, djurens rätt eller typ Simone de Beauvoir. Jag slog mig ner vid fönstret längt emot gatan, tog av mig baskern och öppnade min egen bok.

Min skoldag började halv elva. Jag åkte buss med han som har en mamma och en Per Anders i Göteborg och en moster som jobbar för FN, och som alla tror att tycker om te fast han inte gör det. Men nu dricker han det ibland(eftersom han har ett så stort lager på grund av denna idé alla har haft om att han skulle tycka så mycket om te) och då känner han sig filosofisk.

Igår var dagen då jag blev så glad av min engelskalärare att jag till och med skrev upp det han sa i min dagbok. Igår var också dagen då jag och Anneli var fancypants och fikade på Arnold's, funderade över festivaler, köpte blyn och provade kläder. Det var en fin stund av dagen. Sedan gick vi och väntade på hennes buss som fylldes med alla möjliga olika sorters människor som alla skulle någonstans. Igår var också också dagen då jag hälsade på Josefine och hon och jag och hennes roomisar spelade alias och gjorde vitchokladcheesecake med nya hillsong skivan i bakgrunden. Kakkamustage, sa Hon som jag alltid gömmer namnet på men som jag nu minns vad hon heter. Och det var roligt, jag skrattade.



En julsång av Relient K. "I celebrate the day" Nicepants is the word.
texten

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback