Tack och hej leverpastej
- En gång gick jag i Korsholms gymnasium, kommer jag att berätta.
Mina gymnasieår är nästan förbi. Idag var min första riktiga läslediga dag. Jag har läst om kyrkan under medeltiden och Sokrates. Jag trivs nog. Men tänk, ännu tre veckor. Undrar just hur det utvecklar sig. Det är så märkligt hur man, nästan sekunden efter att man bytt tillvaro eller situation, redan vant sig.
Jag träffade en häst uppe i kuni skogen, hon hette Helmi. Två kvinnor satt bakpå på en kärra "Skida ikapp oss om du kan!" Dom åkte väldigt långsamt så det var inte så svårt. Vi pratade om alltmöjligt. Plötsligt ökade Helmi farten och de åkte iväg. "Hejdå!" Min titta ner i marken dag blev till något fint efter det.
En kväll då jag skulle somna tänkte jag igenom mina gymnasieminnen. Jag tycker om dom.
En pojke som befinner sig i ungefär Närpes har spanskakurs via tv:n i nian, vi har just haft lektion i tian och vi kikar in och ser honom där på tv-skärmen. Några minuter senare smyger vi in och sätter upp en lapp framför kameran. "Närma dig Gud så ska han närma sig dig" Vi ser hur han kollar upp, stirrar förvånat på lappen i några sekunder, och sedan börjar gapskratta. I flera minuter sitter han där och skrattar. Det är ett roligt minne.
Hejdå abi noll nie. Ni var fina.
Mina gymnasieår är nästan förbi. Idag var min första riktiga läslediga dag. Jag har läst om kyrkan under medeltiden och Sokrates. Jag trivs nog. Men tänk, ännu tre veckor. Undrar just hur det utvecklar sig. Det är så märkligt hur man, nästan sekunden efter att man bytt tillvaro eller situation, redan vant sig.
Jag träffade en häst uppe i kuni skogen, hon hette Helmi. Två kvinnor satt bakpå på en kärra "Skida ikapp oss om du kan!" Dom åkte väldigt långsamt så det var inte så svårt. Vi pratade om alltmöjligt. Plötsligt ökade Helmi farten och de åkte iväg. "Hejdå!" Min titta ner i marken dag blev till något fint efter det.
En kväll då jag skulle somna tänkte jag igenom mina gymnasieminnen. Jag tycker om dom.
En pojke som befinner sig i ungefär Närpes har spanskakurs via tv:n i nian, vi har just haft lektion i tian och vi kikar in och ser honom där på tv-skärmen. Några minuter senare smyger vi in och sätter upp en lapp framför kameran. "Närma dig Gud så ska han närma sig dig" Vi ser hur han kollar upp, stirrar förvånat på lappen i några sekunder, och sedan börjar gapskratta. I flera minuter sitter han där och skrattar. Det är ett roligt minne.
Hejdå abi noll nie. Ni var fina.
Kommentarer
Postat av: elin
Jaa.. ja minns de :) hoppas de förändra hans liv på nått sätt.
Trackback