WE'RE MEN FROM NAIROBI
Tisdag klockan 14:25. Den fjortonde oktober. Min pappas fördelsedag. Och säkert någon annans. Igår gav Andrea mig en fin teckning som hon hade ritat. Som ett avskedsbrev var det nästan. Fast inte ett sorgligt. Efter jul ska hon åka till Filippinerna. Jag försover mig en hel gårdag som slutade hemma hos en 70-tals lägenhet som luktade mommo. Sedan hade jag och min syster Nicolina Gilmore night. Sånt kan vara mysigt. På morgonen ringer vi och sjunger jå må du leva till vår far och sen springer jag ikapp bussen. Jag måste ha gjort det bra för en 13-årig pojke sa att jag sprang snyggt. Då var jag faktist cool. I skolan har vi ungdomsval och jag röstar på Björn Gustafsson. (Han fanns med på valkandidatlistan på riktigt!!) Det sa jag till radio vega också. (programmet skulle handla om ungdomor och deras politiska engagemang) Jag var verkligen ett exemplariskt exempel tyckte jag. På biologi tittar vi på vårt dagliga bröd en film om matproduktion. Den innehåller varken prat eller musik så att man inte ska bli känslomässigt styrd av något sådant medan man tittar. Det tycker jag är väldigt intressant och smart. Om du vill se ett klipp ifrån filmen kan du skriva in unser täglich brot eller our daily bread påyoutube. Jag tycker det är sevärt.
Jag vill vara relevant, tänker jag, men lyckas inte särskilt bra.
Jag vill vara relevant, tänker jag, men lyckas inte särskilt bra.
Kommentarer
Postat av: Bondin
Ja va in o skåda på ede film klippe o vill no bara påpeik at e je jo int finländska förhållanden som e visar.
Postat av: jossan
nä de e tyska.
Postat av: hanna
anyway dom där kycklings rutchbanorna är ju också our daily bread. jassa de va tyskt då kunde jag ju int ens skylla på amerikat
Postat av: Anonym
Int om dö jeter imhemskt
Trackback