fristaden på mitt tisdagsgolv


Klockan närmar sig tre, det är jag Tomas Transströmmer och Koinonia
Bob Dylan, Phil Keaggy, U2, Relient k
vad klockan närmar sig kan inte spela någon roll, jag hittar min alldeles egna ro
något eget på mitt tisdagsgolv

jag sover kanske lite lite, men jag drömmer ändå inget nuförtiden
Jag vill sitta kvar så länge som det går..
läsa i bibeln klinka på gitarren, göra så lite men ändå nånting jag kommer minnas
Ylva skriver om Matt 16:26 Jesus säger:
Ty vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ?
Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?

hur mycket ska du ha för den va..
vad är din själ värt?
du förnekar din själ
vad är du då värd?

vad är en själ, undrar Hasse
en klass av förvuxna barn som längtar ut till sol, liv och vatten utan själar & andar och såna där invecklade saker gäspar


image59

rality keeps speedin up
but I lay on my floor
between records, tunes and poetry books
between all these storys everyone wants to tell
between times & colours, faces & hello's

it's all gone when you're near
nothing else can be close when I hear you speak

Kommentarer
Postat av: Cindy

vet du va Jossan, jag har skaffat ett sånt där häfte. som du o har och jag skrev i och avundades på på jesushelgen. Mitt e lila.

Postat av: Victor

Hej
Jag hittade dig (igen).. För jag har något minne av att jag såg den här bloggen redan en gång, kanske.
Och jag undrar. Vad är ditt förhållade till Tomas T? Tranan altså. Har ni kännt varann länge? Han e en go en han.
Förövrigt så kan man tänka på det där kreativitetmötet, men jag vet ju inte heller om du läser dina kommentarer här. Det skulle vara på tiden i alla fall.. mötet altså.
Sommardikt 3.7.07
Snart faller broarna av bly,
snart kommer djuren av bröd.
Då stiger stämman i högan sky,
då ljuder ulvarnas bittra död.
Nu går löven för fulla segel,
nu springer vindarna fria.
Snart blir sjön som en spegel,
snart hörs födslarna skria.
Jag hör nakna evigheters läte,
jag blir kallad mot stränder.
Våran sorg vara åkrarnas väte,
våra liv är som i sanden ränder.
Den dagen då allt blir ett,
den dagen väntar vi på.
Vi blivit bitna av väntans bett,
således dagen bestå.

2007-07-03 @ 19:01:11
URL: http://www.overtherhine.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback